Texasburgare

Herr Bennemann och jag bläddrar ofta igenom mattidningar

och försöker hitta nya goda recept att testa.

Tyvärr är de goda recepten inte alltid nyttiga

och vi försöker hitta bra alternativ som

även faller barnen i smaken.

Nyligen provade vi en ny variant av hamburgare.

Till fyra hamburgare behöver man:

500 g nötfärs

ca 2-3 msk kvarg

1 löck (hackad)

salt & peppar

timjan

Det hela är väldigt lätt att blanda ihop

till en lättarbetad smet. Kvargen gör susen!

Istället för de där torra konstgjorda hamburgerbröden

man köper i mataffären...de där som faller i bitar bara man

ser på dem...ni vet....alltså istället för dem valde vi

en nybakad dinkelbulle från bageriet tvärs över gatan.

Eftersom ketchup innehåller väldigt mycket socker

blandade jag ihop tomatkoncentrat (tomatpuré)  med lite kvarg

och smaksatte även det med peppar, salt och timjan.

Denna del av experimentet var den mest risikofyllda.

Dinkelbullen belades sedan med

 sallad ur trädgården

ett par skivade bio-tomater

stekta lökringar

och den hemmagjorda ketchupen

ja och hamburgaren naturligtvis!

Nu blev vi lite nervösa.

Vad skulle mina barn säga om denna variant 

av hamburgare??

I ett försök att få det hela att låta coolt

sade jag att vi skulle äta "cowboyburgare"

och höll ketchupflaskan beredd....ifall.

De tog en tugga...

Herr Bennemann och jag höll andan.

De tog en tugga till.

Herr Bennemann och jag höll fortfarande andan.

Efter tredje tuggan kom första kommentaren.

"Mmmmmmmmm"

Herr Bennemann och jag utbytte blickar.

Kunde det verkligen vara så att barnen tyckte att....

"Det här är jättegott!!!"

kom det från sonen - den strängaste kritikern

Till hamburgaren drack jag ett glas vatten

i ett glas från konkurrenten

som nu blivit utkonkurrerad!!

Numera kallas hamburgaren för 

Texasburgare

av barnen

och har blivit en ny favorit på menyn.

Någon som blev hungrig...?

Kram

Elle

Ruskigt snuskigt god

Jag hade ju lovat Herr Bennemann att baka en kaka

till hans födelsedag.

Den som känner mig vet att jag bakat

ett stort antal tårtor genom åren,

men i annan form.

Nu försökte jag mig på en ny variant.

Bottnen är väldigt lätt,

med kex och smör,

men vid själva fyllningen blev det lite mer invecklat.

Jag har alltid fasat för att jobba med gelantin.

Med Herr Bennemann som assisterande instruktör

(han har ju för tusan jobbat som bagare!!)

var projektet dock lättare än jag trott.

Tårtan dekorerades med sommarbär

och en sås av körsbärssaft, citron och puddingpulver.

Den blev tamejtusan

ruskigt

snuskigt

god!! 

Det är vid tillfällen som dessa

som man glömmer allt vad dieter och kalorier heter.

Som om inte det var nog,

gjorde vi våfflor med varma körsbär och grädde

när Herr Bennemans vuxna barn kom och firade honom.

Sen var det dags för Herr Bennemann att lägga sig.

Han är ju numera en övermogen man

och måste se till att skona sina leder.

Eller så var det för att han idag

ä-n-t-l-i-g-e-n

började på sitt nya jobb!

Och som om DET inte var nog,

bakade han en tårta till efter jobbet!

Imorgon är vi nämligen bjudna till en konfirmation

och här hjälper man till med bakning

vid stora firanden.

Kram

Elle

PS. Det ser ut som en Cheesecake men fyllningen är gjord av

kvarg (?), grädde, socker och gelantin.

Egen sallad

I söndags hade jag en frukost på tu man hand

med min dotter.

Under veckorna har vi inte tid att äta frukost tillsammans,

eftersom hon åker väldigt tidigt med bussen.

Det första hon gör i skolan är att äta frukost

 tillsammans med klassen. 

Lärarna bestämde sig för att lägga frukostpausen

före undervisningen, när de märkte att 

de flesta kom till skolan utan frukost i magen.

Vi gjorde det extra fint,

med kokta ägg, tomater och färska bullar - självklart,

eftersom vi bor granne med bageriet....

Sen försvann dottern ut och ville vara ensam

i köket en stund. Hon överraskade mig med

gräslök från den egna "trädgården".

Ni minns väl vårt egenbygge i tidigare inlägg?

Fat köpt på loppis för en billig peng

Hästskiten har gjort susen

och och det växer så det knakar.

Sedan en dryg vecka har vi ätit egen sallad!

Det smakar...sallad!

Inga gifter, inga långa transporter, inga kostnader.

Nu hoppas jag kunna självförsörja mig med sallad

resten av sommaren.

Fast jag erkänner att jag under första tuggan

letade efter en eventuell bismak av hästgödsel....

Bilderna togs för ett par dagar sen,

när solen sken.

Nu har vi regn varenda dag och tröttheten

har tagit över min kropp helt.

Man blir ju inte direkt yngre.

Fast för det mesta skulle man kunna tro

att det är jag som är den äldre av oss.

Imorgon firar vi dessutom Herr Bennemanns

födelsedag!

Jag har lovat att baka en kaka,

eftersom han bakade en kaka till min födelsedag.

Blir alltså till att försvinna ut i köket nu...

Kram

Elle

Herr Bennemann bakar en kaka

Ibland händer det att Herr Bennemann bakar en kaka.

Nej, nu ljög jag nog lite.

Det händer inte ibland.

Det händer faktiskt rätt ofta.

I väntan på att han äntligen ska få börja på sitt

nya jobb - som han officiellt börjar på just IDAG,

sysselsätter han sig med bakning och matlagning

i mitt lilla kök.

Fast när han nästa vecka försvinner på jobb,

lär det väl bli mindre av en varan.

Den här kakan var liten och söt,

så det var väl en försmak på minimaliceringen

av kakproduktionen.

Receptet avslöjade han inte,

men jag fick reda på att det är

färska hallon

och

riven choklad

i den.

Mmmm, den var god.

Vad Herr Bennemann ska jobba med?

Laga mat och baka kakor

till glada pensionärer

på ett äldreboende!

What else...typ?

Kram

Elle

Försmak på sommaren

Fast jag bor i en hyreslägenhet,

var jag fast besluten att denna sommar

ha en liten örtträdgård till mig

och ett par jordgubbar till barnen.

Inte bara till matlagning,

utan även för att det är vackert 

att sitta och se hur bina flyger från

ena blomman till den andra

varma sommarkvällar.

Herr Bennemann, som är en de mest

lugna och tålmodiga personer jag känner,

lyssnade till mina ideer,

fixade ett par gamla paletter och brädor

lyssnade till mina ideer igen

och lyssnade

och lyssnade

och sen var vi på samma linje

vad gällde urformningen av min örtlåda.

Tro mig,

jag kan vara jäkligt ansträngande

vad gäller urformning av ideer.

Stackars Herr Bennemann fick dra ut en och annan spik,

för att det blev "fel".

Till slut blev vi båda nöjda... 

Vilken tur att man är god vän med hyresvärden,

så att vi utan att fråga problem kunde ställa upp lådan.

En annan fördel är att jag har ett stall runt hörnet,

där vi kunde hämta gödsel.

Tror säkert att ni gärna hade sett en bild

på mig hur jag traskar längst huvudgatan

med en skottkärra full med hästskit.

Sorry, jag kunde inte ta kort

eftersom jag hade händerna fulla...

Nu växer här bland annat jordgubbar, persilja, dill, gräslök,

sallad och timjan..

Här växer även saker jag inte har en aning om vad det är 

tyvärr inte vet vad det heter på svenska...

Det var Herr Bennemann som menade att det är gott.

Nåja, vackert är det iallafall och det är 

förutsättningen för att få landa i min lilla låda.

Citrontimjan är en av mina favoriter.

Inte bara för den underbara doften, utan även för

att den är perfekt till en soppa jag gärna lagar.

Nu längtar jag till sommaren!

Om man går efter mängden hästskit,

kommer vi att ha en rekordskörd...

Kram

Elle

Att sätta guldkant på tillvaron

När man, som Herr Bennemann och jag,

lever ett enkelt liv och inte kan unna sig

alltför stora utsvävningar

är det skönt när man med enkla medel

kan sätta lite guldkant på tillvaron.

Ett stort gemensamt intresse är att

besöka loppmarknader i alla dess former.

Ibland kommer jag hem nästan tomhänt

och ibland gör jag riktiga fynd och

nästan skäms över att inte betala mer.

Nära byn där vi bor

säljer man begagnade möbler, kläder och porslin

till överkomliga priser.

Ett par risskålar i olika färger och mönster

fick följa med mig hem idag.

Det var Herr Bennemann som hittade dem

i en hylla och jag kunde inte låta bli

att fylla famnen.

För 30 Cent per styck kan man 

verkligen inte klaga.

Nu har jag ett litet platsproblem.

Hyllan där jag förvarar loppisporslin börjar

bli full och jag är tvungen att skaffa ett vitrinskåp.

Lägenheten är dock för liten.

Alltså blir jag nog tvungen att börja spela

lotto

igen och vinna den där miljonen,

så att jag kan köpa det där fina huset

med plats för massor av vitrinskåp

och massor av porslin...

En liten soppskål av finare märke,

blev ett kap för att den var "ensam".

Säkerligen togs detta porslin fram

endast vid speciella tillfällen.

Jag har ett par små tallrikar i liknande design,

som vi faktiskt använder till vardags.

För egentligen borde ju varje dag vara speciell.

Hur sätter du guldkant på tillvaron?

Kram

Elle

Herr Bennemann och Mr Canon

Nu börjar man märka att vintern säger adjö.

Inte för att vi hade en vinter,

men kyligt, grått och regnigt var det.

De senaste dagarna har vi haft solsken

och 10-15 grader.

Eftersom jag satt fördjupad i lite jobb häromdagen,

undrade Herr Bennemann om han fick

ta med sig min promenadkompis, Mr Canon,

på en liten runda.

Det fick han.

Och jag tycker nog att de verkade trivas

bra tillsammans.

Under deras promenad över de tyska vidderna,

hittade de en del vårtecken.

Som den första maskrosen...

Jag längtar tills ängarna är fyllda med maskrosor!

En liten fjäril hade vaknat till och vinkade lite

försiktigt till herrarna.

Jag var tvungen att le lite när jag kollade

igenom bildmaterialet.

Att Herr Bennemann har ungefär samma

humor som jag kan man ju se på hans

lilla självporträtt....

Idag ska det bli upp till 20 grader och jag

tänker definitivt ta mit ut på en liten utflykt.

Om det blir till en gammal fin by med korsvirkeshus

och en ruin eller helt enkelt stadsparkens gräsmatta

får ni se i nästa inlägg.

Herr Bennemann och Mr Canon följer

båda med!

Ha en fin dag!

Kram 

Elle